Kunglig konfekt
Fattar ni vinken!?
Förra lördagen gick det årliga jippot Kungsrallyt av stapeln på Öland. Jag låg uppriktigt sagt och sov under invigningen vid Strand Hotel men såg bilarna passera senare under dagen vid ett par tillfällen. Stor grej det där, tydligen.
Att Öland är ett konungarike kan inte ha undgått någon efter denna sommar. Det kungliga bröllopet visades på storskärm på torget med tillhörande tårta och champagne för den som behagade. Kronprinsessans födelsedag naturligtvis och så Kungsrallyt. Och de har alldeles säkert varit här fler gånger än så. De bor ju faktiskt här ibland.
Solliden - this is pretty much what the fuss is all about. Men ibland måste man turista, man måste ju veta. 
Fin trädgård tyckte både Ebba (bilden) och jag - här en liten flirt med vildare natur som ju kungafamiljen sägs gilla. Och vi också.
Alla har vi våra kungafamiljshistorier. Några gav blommor till kronprinsessan när de var 5 år. Andra - i det här fallet jag - gav blommor och gjorde honnör till prinsen när han fyllde 25 år. Under mitt år som värnpliktig musiksoldat i Arméns Trumkår spelade vi för kungafamiljen var och varannan dag och hade regelbundet liknande uppdrag. Jag spelade till exempel flöjt i fingervantar i 20 minusgrader när drottningen fyllde 60. Drottningen själv bar nylonstrumpor så jag antar att det står lika. Eller vad sägs om att ha spelat barytonsaxofon ett par meter ifrån kungen under hans audienser med ambassadörer från fjärran länder? Slottsakustik och saxofonkvartett - jo det rimmar ganska illa faktiskt.
För att återgå till inläggets första ämne, Kungsrallyt, stod kvällen innan det här strykjärnet till bil parkerad utanför jobbet. Det stirrades och det fotades och det spekulerades kvällen lång. Var Batman här? Vad var den värd? Hade jag läst min Dagens Industri lite oftare och kunnat min svenska rallyhistoria lite bättre hade jag innan arbetspasset vetat vilka de där "snubbarna som bara pratade bilar på bord 9" var. Vad de åt, vad och hur mycket de drack, vad de sade och hur mycket de dricksade väljer jag dock att hålla för mig själv, innan jag på allvar börjar låta som en damtidning nära Dig med osedvanligt stort intresse för kändisar och för Kunglig Konfekt.
