Man måste vara beredd på det oväntade
Lördag, midnatt. Hejdå chefen. Tack, det var verkligen kul det här. 
Tisdag morgon, kl. 05.27.
Vad hände?!?
Allt hände. Samtidigt. Tillvaron har de senaste veckorna präglats av de mest oväntade händelser och beslut. Sällan har jag känt större glädje och tacksamhet, känt att jag verkligen lever, att man kan få ut så mycket bara av att vilja, att fråga och givetvis, av att ha en del tur.
Nu är jag plötsligt tillbaka i Umeå. Jag vet det helt säkert - Sverker Olofsson stod framför mig i apotekskön. Björkarna är gula och människor i min närhet är väldigt vänliga. Det känns bekant det här. Det känns bra. Och jag är helt säker på att äventyret kommer fortsätta - det är bara att vara beredd på det oväntade.
Kommentarer
Trackback
