Only the sky is the limit

Ja men visst är det Öland! Kalla det lappkast, bananskal eller panikåtgärd. Det är så saker händer i mitt liv. Här är jag nu. Och här jobbar jag.

En vän sade, i våras när den sedvanliga ångesten över att söka nytt jobb spred ut sig över hela medvetandet, "Så, var vill du jobba? Only the sky is the limit!" Jag tyckte det lät töntigt och kioskpsykologiskt om jag ska vara ärlig, men han är, som för mycket annat, förlåten. Efter idoga och lönlösa arbetsansökningar till Systembolaget skjöt jag sent en kväll ett riktigt långskott, i form av ett mail till Karin och Owe Franssons Hotell Borgholm. Jag blev otroligt nog uppringd följande dag och nu, om några timmar, ska jag gå dit för att hugga tag i ännu en fullsatt fredagskväll.

Bytt sida om luckan har jag också gjort. Jag riktigt njuter av att slippa laga så förtvivlat med mat, även om nu maten här råkar vara helt fantastisk. Istället har jag blivit servitris och har det precis hur roligt som helst.

Öland ja. Jag ser verkligen fram emot sommaren nu. En platt sommar, en sommar med sol och asfalt och uteserveringar och gångavstånd till havet. Det har varit kalla, eller åtminstone svala, somrar på märkliga ställen tillräckligt många år i rad nu. Här är idyllen inpå knuten, allt är nära, naturen exploderar och ja.. Jag njuter.

Har inte köpt stuga men hyr en! Otrolig lyx att ha flera rum, ja otrolig lyx att leva på mer än 12 kvadratmeter överhuvudtaget. Bakom huset ligger en hästhage...


..och framför bor fåglarna i vad jag tror är totalt fem fågelholkar. Ingen större risk att få en buckla i sidan på den här parkeringen heller.

 

Cesar, grannkatten, kommer farande som ett skott varje sen när kväll jag kommer hem.

En annan granne! Måste gå dit och prova någon dag när jag har tid att falla i palt-, förlåt kroppkakekoma efteråt.

Några kilometers promenad ner till Kalmar sund, ett nytt liggunderlag och en (pappers...)DN och söndagen är gjord. Jag har inte varit vid havet på så länge! Det luktar så gott, frihet och.. lugn. Det smakar gott också, ja jag var ju tvungen att kolla så att det verkligen var havet.

 Ja, söndag är ledig dag. Alltid. Jag citerar Karin Fransson: "Det är tur att söndagar finns så att man får sitta ner någon gång." Fru Fransson äter nämligen alltid middag stående. Jag har hittills aldrig sett henne äta längre än fyra minuter.


Kommentarer
Postat av: Ebba

Wow!



Snacka om att du bytt liv. Fast ändå inte. Äh, du förstår hur jag menar va? Kan lätt planera in en sommarhelg i den där stugan om man får...?



Kramar

2010-05-23 @ 17:52:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0